.

. Vilka rättigheter har fotografen till sina fotografiska verk?


Svar: Fotografen har en ensamrätt till sina fotografiska verk i
samma stund som de har skapats. Ensamrätten innebär att det
enbart är fotografen som har rätt att sprida, göra exemplar av,
överföra eller på annat sätt göra fotografierna tillgängliga för
allmänheten. Fotografen har även ensamrätt att ändra sitt
fotografiska verk eller att överföra det till en annan konstart.
Ensamrätten innebär att alla andra som vill använda ett
fotografiskt verk måste ha tillstånd från fotografen.
Den ideella upphovsrätten innebär att fotografen alltid ska
anges i samband med sitt fotografiska verk såvida det inte
 är praktiskt eller tekniskt omöjligt och att fotografen kan
 motsätta sig en kränkande ändring av fotografiet eller att
 fotografiet förekommer i ett kränkande sammanhang. 






Får man fotografera hus och byggnader utan tillstånd?


:Att fotografera byggnader, vare sig de är offentliga eller privata,
är tillåtet enligt lagen så länge fotografen befinner sig på allmän
plats. Fotografierna får sedan användas i trycksaker och andra
tvådimensionella former, däremot inte självklart på nätet.Det
krävs således inte tillstånd från en ägare av en byggnad för
att fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast när f
otografen kliver in på markägarens mark, dvs. privat mark.
När det gäller interiöra bilder så gäller regeln om
fotograferingstillstånd endast entréer i offentliga byggnader
 eller trappuppgångar som är tillgängliga för vem som helst.
 Fotografering av interiör i privata hus kräver dock tillstånd
därför att fotografen då befinner sig på privat mark.


. När ska fotografens namn anges?


: Fotografens namn ska alltid anges i samband med fotografiet
 såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Denna regel
om fotografens ideella upphovsrätt är tvingande och kan medföra
skadeståndsansvar om den inte respekteras. 

Har en uppdragsgivare eller beställare automatiskt tagit
över rättigheterna från fotografen till fotografierna? 


: Nej, den s k beställarregeln som innebar en sådan automatisk
 rättighetsövergång till en beställare och som gällde enligt
gamla fotolagen upphörde när fotografier fördes in i u
pphovsrättslagen år 1994. Numera uppstår en ensamrätt till
fotografierna hos fotografen själv. Det innebär att en beställare
 eller uppdragsgivare alltid måste ha tillstånd eller komma överens
med fotografen särskilt om hur fotografierna får användas. 



När krävs det tillstånd från fotografen för att
få använda fotografier? 


: Huvudregeln är att när fotografier ska användas i annat
 än för rent privat syfte krävs alltid tillstånd från fotografen.
Görs exemplar i analog eller digital form för privat syfte krävs
däremot inget tillstånd, så länge förlagan är laglig och antalet
exemplar inte överstiger nio stycken.
Från huvudregeln om tillstånd finns det ett antal s k inskränkningar
i fotografens ensamrätt som anges i upphovsrättslagens 2 kapitel.
 Inskränkningarna är begränsade till vissa typer av användningar
 eller gäller för vissa kategorier av användare. En inskränkning
innebär i vanliga fall att tillstånd inte behöver inhämtas från
fotografen och att fotografen inte har rätt till någon ersättning
 för användningen. Exempel på inskränkningar är när fotografier
 återges i vetenskapliga framställningar som inte har framtagits i
ett vinstsyfte, för återgivning av fotografi i en kritisk framställning
som sker i analog form eller för massmedias användning i samband
med en dagshändelse.